Amos Fruktkorgen. En vision jag fick som ung.

Amos, 8 Kapitlet

Fruktkorgen. Ytterligare domsord.

1. Följande syn lät Herren, HERREN mig se; Jag såg en korg med
mogen frukt.
2. Och han sade: »Vad ser du, Amos?» Jag svarade: »En korg med
mogen frukt.» Då sade HERREN till mig: »Mitt folk Israel är
moget till undergång; jag kan icke vidare tillgiva dem.
3. Och sångerna i palatset skola på den dagen förbytas i jämmer,
säger Herren, HERREN; man skall få se lik i mängd, överallt
skola de ligga kastade; ja, stillhet må råda!»

4. Hören detta, I som stån den fattige efter livet
och viljen göra slut på de ödmjuka i landet,
5. I som sägen: »När är då nymånadsdagen förbi,
så att vi få sälja säd,
och sabbaten, så att vi få öppna vårt sädesförråd?
Då vilja vi göra efa-måttet mindre och priset högre
och förfalska vågen, så att den visar orätt vikt.
6. Då vilja vi köpa de arma för penningar
och den fattige för ett par skor;
och avfall av säden vilja vi då sälja såsom säd.»

7. HERREN har svurit vid Jakobs stolthet:
Aldrig skall jag förgäta detta allt som de hava gjort.
8. Skulle jorden icke darra, när sådant sker,
och skulle icke alla dess inbyggare sörja?
Skulle icke hela jorden höja sig såsom Nilen
och röras upp och åter sjunka såsom Egyptens flod?

9. Och det skall ske på den dagen,
säger Herren, HERREN,
att jag skall låta solen gå ned i dess middagsglans
och låta jorden sjunka i mörker mitt på ljusa dagen.
10. Jag skall förvandla edra högtider till sorgetider
och alla edra sånger till klagovisor.
Jag skall hölja säcktyg kring allas länder
och göra alla huvuden skalliga.
Jag skall låta det bliva, såsom när man sörjer ende sonen,
och låta det sluta med en bedrövelsens dag.

11. Se dagar skola komma,
säger Herren, HERREN,
då jag skall sända hunger i landet:
icke en hunger efter bröd,
icke en törst efter vatten,
utan efter att höra HERRENS ord.
12. Då skall man driva omkring från hav till hav,
och från norr till öster,
och färdas hit och dit för att söka efter HERRENS ord,
men man skall icke finna det.

13. På den dagen skola de försmäkta av törst,
edra sköna jungfrur och edra unga män,
14. desamma som nu svärja vid Samariens syndaskuld
och säga: »Så sant din gud lever, o Dan»,
och: »Så sant den lever, som man dyrkar i Beer-Seba.»
De skola falla och icke mer stå upp.