Barndomsminnen från tidig barndom på Kungsgatan 5 i Landskrona

Alla dessa människor i tidens hav. Jag önskar att det fanns de som kunde berätta mer om alla dessa minnen som finns också de i tidens hav. Var är de som kan berätta, finns de kvar där ute någonstans? Berätta gärna och mycket. Mitt eget minne, ja jag var ju bara en lite pojke då och minns inte så mycket. Men lite minnen har jag om utedass och all saknad, saknad efter den tiden..

Jag längtar efter hur det var förr, med Granqvist och morfars lilla lokal där vi kunde snickra och hamra och göra små saker av trä. Morfar, som målade, stod på byggnadsställningar med morbror Kjell, utanför på Kungsgatan, och mormor nedanför, kusiner på byggnadställningarnas ramper, och jag och min bror på gården, på kullerstenarna, klampande kring, och den gamla ekan där inne i hörnet. Mormor som vakar över oss, mellan alla tvättpassen, med tvättbrädan. Kaffet som doftar ut på gården, zoegas.

Pappa kommer hem med en massa spännande leksaker.
Det känns som kväll. Greta Lindblom är där, jag ser hennes gråa hår, hon lutar sig ner över mig med ansiktet som ser på mig. Långt, långt borta ser jag det. Hon önskar mig Godnatt och en trygg känsla far in över mig, in och över mig, och pappa som rör sig i rummet.

Leksaker, spännande, och jag om morgonen, som hittar diskmedel och fyller upp lastbilens flak, så att mor och far blir gramse på mig, men inte på riktigt. Jag får gå och lägga mig och skämmas, och mor bakar och gör något annat i köket, det doftar, jag kommer ut och frågar henne om jag kan få en av de där. "nej säger mor, inte nu". Jaha, säger jag då, då får det väl vara så då och upprepar, jaha, då får det väl vara så då, om och om igen säger jag samma sak, ett slags försök att kanske ändå få en av de där bullarna.

Sen går vi ut på gården, genom porten, det luktar kiss. Ut på gatan, kyrklockan slår, Sofia. Vi går över till Granqvist säger mor, och in i butiken, och där står han, snäll och varm. "Här har du", säger han. Så får jag en av de där bullarna med mandelmassa i och jag står länge med den i handen, smakar på den, tittar på Granqvist, ler och mmm, ja. Sen går vi i väg, jag och mor. Vi går ner till parken, bänken sitter vi på, och då kommer den där känslan som ska stanna kvar ända fram tills nu, så länge som jag lever skall den stanna kvar. Mor och jag på bänken, bara hon och jag. Jag vet inte var min bror är. Mor och jag på bänken, dofterna, grenarna och löven som prasslar i sommaren.

Än står det gamla sockerbruket kvar i mina barndomskvarter, än bär de på säckarna. Jag ser dem där borta.

Mor och jag går iväg, förbi Selma Lagerlöf, bort och ner mot parken, Slottsparken..

Jag drömmer och längtar.

Vi är på torget, vid Västanvinden, min bror är med. Vi stojar, stimmar och leker där och mor ser på.

Plötsligt är vi på färjan, på väg till Danmark. Mor har fått ont i tänderna. Båtmotorer, olja, dofter, så är vi i Köpenhamn. Vita kläder, tandläkaren. Mor ser inte så glad ut, hon har ont, och sedan tillbaka igen, men först glass med gräddsmak. På båten frågar jag mor om hon vill smaka, men nej, det vill hon inte. Hon har förstås ont, och jag vill ju bara..Men glassen är god, och båtmotorer, oljedoft, men mor har förstås ont, men inte så mycket nu efteråt, som innan.

Och sen är vi tillbaks i Landskrona. Det är 1960-tal. Kyrklockorna slår igen i Sofia.

Vi går in genom porten och mormor kommer ut. "Vill du ha kaffe Lena?", fast hon säger det inte så där, jag hör det så där, och jag måste in på utedass, för jag behöver. Det doftar där inne och en spindel glor på mig, hänger och svänger uppe i sitt nät uppe i hörnet, och jag tittar ut genom springorna i dörren. Spännande, kanske nån tittar in, också bajsar jag, sitter där ett tag över tunnan, och dofterna som inte finns längre....Haspen, jag lyfter haspen, gnisslar lite, så går jag ut igen...Kullerstenarna, husen. Far står och bankar mattor och jag vill upp på vinden, det är något där som är spännande, men det får vänta, jag går in i köket. Tapeterna på väggen är fulla av kaffekannor. Det börjar att bli sent och jag måste gå och lägga mig och drömma, och jag somnar.....

Av och med Jimmy (Andersson) Thuen 23 Okt. 2017