Trajectory 1

Denna lågmälda och timslånga sak borde egentligen hetat något i stil med ”Berlin dec 1988-april 1989 - For Zoltán Jeney”. På små papperslappar noterade jag dagligen i samband med mina vistelser i Västberlin mikroskopiska 2-4 takters fragment bestående av en enkel rytm som kläddes några ackord. Ett slags dagbok och tidsfördriv. Det blev till ett femtiotal fragment som fick det passande namnet ”Berlinerkuglen”.” Kuglorna” fick poetiska namn som ”Möhren” (såg den just dagen en jätteaffisch med Snurre Sprätt tuggande på en morot), ”Doktor door bell”, (i samband med en konsultation) ”Kaugummi” (satt några hållplatser mittemot en tuggummituggande flicka på ett vaggande S-bahn-tåg genom Öst-Berlin), ”Frau Block” (köpte en Cageplatta i hennes butik), ”Plädoyer” (såg förmodligen ordet någon tidning).
Väl tillbaks i Göteborg och Slottsskogsgatan fick jag en impuls att göra business med ”kuglorna”, detta istället för att låta dom förfaras och ruttna i någon bortglömd mörk byrålåda. Ett tiotal frivilliga ”kuglor” valdes ut och lät sig villigt utan åthävor placeras på mitt musikbakbord; några lät sig utan större väsen dras isär, andra kavlades ut tills kittet och bindningarna brast och med denna nya frihet följde långa vandrande melodilinjer som söker sig tillbaks till sitt ursprung. Ett fåtal fick emellertid behålla sin ursprungliga enkla vardagsrytm och tar mot slutet alltmer över tillställningen.
På filmen hös uruppförandet som ägde rum den 7 februari 1990 där Jerker Johansson med bravur tog sig genom detta synnerligen koncentrationskrävande mästarprov. Jerker spelade in låten några år senare på CD-LP några år vilket resulterade i en skivproduktion som på sina håll väckte viss uppmärksamhet - bl.a hos SvD:s kulturredaktion där den utsågs till en av 1996 års bästa plattor. CD:n lär numera finnas på Spotify.
Låten skall såväl i samband med konsertframförande som på cd-grammofonen eller andra uppspelningsapparater spelas svagt - ja knappt hörbart och är till sin natur muzak. Funkar därför fint (på skiva alltså) som ackompanjemang till minglet och det ljumma blaskiga, magsyrestimulernade vitvinet på vernissagen eller något highbrowpartaj. Tre av de överblivna berlinkulorna som aldrig hamnade på musikbakplåten uruppfördes många år senare av Jerker samband med en Ny musikkonsert i Borås 2010 ..däribland ”Kaugummi”. Dessa lösgängare finner man längre ner på min spretiga YouTubekanal….den som söker.
Den koola mobil som ses på videon är ett verk av min hustru Maria Karlsson. Den ställdes ut i samband med hennes temautställning ”Akvarellrum” som nyligen visade i vår Ateljé (MkProd - Ateljén)