Valhemligheten (uppdaterat ljud och bild) Brev från justitiedepartementet.

Stötta kanalen swish 0735309507 paypal.me/martinstenso
Här följer min fråga och svaret från justitiedepartementet:
Hej jag försöker hitta var ordet/begreppet “Valhemligheten” kommer från.
När började det användas? Hur definierar Justitiedepartementet/regeringen “Valhemligheten”?
Kan Justitiedepartementet motivera eller förklara varför valhemligheten har tillåtits bli så viktig att valsäkerheten kan ha äventyrats i Valet 2022?
Ser Justitiedepartementet ett samhällsproblem i att allmänheten tror att valsäkerhet handlar om bevarandet av valhemligheten?
Kan det till nästa val bli aktuellt att förklara skillnaden mellan valsäkerhet och valhemlighet?

Varför värderas valhemligheten högre än valsäkerheten? Om det inte finns någon valsäkerhet spelar det ju inte någon roll vad man röstar på. Därför borde valsäkerheten överordnas allt annat inklusive valhemligheten, inklusive utvalds medias direktkontakt med Valmyndigheternas servra.

Hej Martin

Tack för ditt mejl. Jag kan lämna dig följande information med anledning av de frågor du ställer.

Riksdagen ska utses genom fria, hemliga och direkta val följer av grundlag (3 kap. 1 § regeringsformen).

Ordet/uttrycket "valhemlighet", som bland annat har använts i lagstiftningsarbeten, är sprunget ur regeringsformen som föreskriver att riksdagen ska utses genom hemliga val. Kravet på att val ska vara hemliga är alltså grundlagsstadgat.

Med fria val avses att ingen annan får bestämma vilket parti väljaren ska rösta på, med hemliga val att väljaren inte är tvungen att visa eller tala om hur han eller hon röstat och med direkta val att det är väljarna direkt som utser de ledamöter som ska företräda dem i riksdagen, dvs. de är direktvalda av folket utan något mellanled. I kravet på fria val ligger främst att väljaren ska kunna rösta utan yttre påverkan och bestämma själv vilket parti han eller hon ska rösta på. Kravet att val ska vara hemliga motiveras också främst av intresset att skydda väljaren från den påverkan som kan uppkomma om andra får kännedom om hur väljaren röstar. Väljaren ska inte vara tvungen att visa eller tala om hur han eller hon har röstat.

Det grundläggande syftet med vallagens bestämmelser om genomförande av val är att reglera formerna för medborgarnas demokratiska delaktighet i den representativa demokratin och tillgodose de krav som ställs upp i regeringsformen, med det övergripande ändamålet att säkerställa riktiga och demokratiskt legitima valresultat. Det är av största vikt att det bland både väljarna och de politiska partierna finns ett stort förtroende för valsystemets förutsättningar att uppnå detta. Att säkerheten och ordningen i valen upprätthålls är naturligtvis av högsta vikt och det är inget underordnat intresse. Som exempel kan nämnas att regeringen valde att inte gå vidare med ett förslag om att införa valbås (se prop. 2017/18:38 Snabbare omval) för att inte äventyra säkerheten. I stället gick man vidare med ordningen med valskärmar (se prop. 2017/18:286).

Efter varje val kommer Valmyndigheten med en s.k. erfarenhetsrapport från valen. Denna ska överlämnas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet). Den kommande rapporten ska bland annat innefatta en enkätundersökning till kommunerna där deras erfarenheter av tillämpningen av reformen med avskärmningar av valsedelsställ ska ingå. Rapporten ska även innefatta en väljarundersökning rörande väljarnas erfarenheter av reformen. Även Valprövningsnämnden ger ut en rapport efter varje val och andra, externa och oberoende aktörer lämnar sina observationer. De erfarenheter som samlas och redovisas i rapporter av bland annat Valmyndigheten och Valprövningsnämnden efter varje val är viktiga underlag för att kunna bedöma om det finns anledning att överväga förändringar för att bättre tillgodose kraven som finns på valområdet. Det är för tidigt att nu uttala sig om det med anledning av valen i år finns behov av förändringar när det gäller vallagstiftningen.

Det kan också nämnas att regeringen 2020 tillsatte en parlamentariskt sammansatt kommitté som har gjort en översyn av vissa delar av valsystemet i syfte att stärka förtroendet för valsystemet och stärka dess motståndskraft mot manipulationer. Kommittén har presenterat ett delbetänkande Förstärkt skydd för väljarna vid röstmottagningen (SOU 2021:7) och ett slutbetänkande Säkerhet och tillgänglighet vid val (SOU 2021:96). Regeringen har behandlat delbetänkandet i propositionen Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning (prop. 2021/22:52). Slutbetänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Samtliga dokument som det hänvisas till ovan finns att hitta på regeringens webbplats, www.regeringen.se

Med vänliga hälsningar

Cecilia Kindahl
Departementssekreterare
Justitiedepartementet